Den här flytten har inte varit helt lätt måste jag erkänna. Vissa dagar trivs jag och känner att jag börjar komma in i den nya staden och med allt vad det innebär. Och andra dagar undrar jag hur tusan jag kunde flytta hit?! Blev inte alls som jag hade tänkt eller föreställt mig. Fast det blir det väl aldrig riktigt? I ens huvud blir det väl alltid lite bättre än i verkligeheten, eller?! Men såklart får man ju ge det lite tid. Vi har ju bara bott här i 6 månader än så länge. Och så är jag ju fortfarande mammaledig så då blir ensamheten lite påtagligare. Kan tänka mig att det kommer kännas annorlunda när man börjar arbeta och får komma hemifrån ett tag. Sen är det väl inte alltid så lätt att komma in som ny i en liten stad. De flesta känner varandra verkar det som. Saknar mina vänner och min gamla lägenhet enormt. Usch idag är det en sån här dag där jag bara vill härifrån. Packa in allt i bilen och bara nej nu drar vi tillbaka. Haha men det fungerar ju inte riktigt så. Imorgon kommer det nog kännas bättre igen. Som sagt det är ju fredag och helg. Kunde ju haft det mycket mycket värre om man nu börjar tänka så ;)